Hur länge kan medlem vänta med att klandra beslut fattade på årsmöte i en ideell förening?

Den frågan hade domstolen att ta ställning till i rättsfallet RH 2012:33, då fem ideella föreningar, som var medlemmar i ett riksförbund, stämde riksförbundet och yrkade att de beslut som fattats vid ett årsmöte i riksförbundet skulle upphävas av domstolen.

Grunden för medlemmarnas talan var bl.a. att det aktuella årsmötet inte hade genomförts i behörig ordning eftersom kallelse inte hade gått ut till berörda medlemmar enligt stadgarna.

Ansökan om stämning, som avsåg klander av beslut fattade på årsmöte den 25 september 2004, gavs in den 18 mars 2011. Det hade vid denna tidpunkt gått mer än sex år från årsmötet. Domstolen hade därför bl.a. att ta ställning till om en medlem i en ideell förening har rätt att klandra beslut efter så lång tid.

Hovrätten konstaterar inledningsvis att det saknas särskild lagstiftning om ideella föreningar och anförde därefter följande. Av allmänna rättsprinciper följer att en medlem i en ideell förening genom klandertalan ska kunna få en rättslig prövning av frågan om ett beslut som fattats av föreningens högsta beslutande organ strider mot stadgarna och därmed är ogiltigt. När det gäller ideella föreningar finns det inte någon i lag angiven tidsfrist för en klandertalan mot årsmötesbeslut. I rättslitteraturen har dock ansetts att talerätten skulle kunna gå förlorad genom viss tids passivitet eller tyst samtycke.

För andra slag av sammanslutningar, som t.ex. aktiebolag och ekonomiska föreningar, finns i lag bestämda tidsfrister för klandertalan avseende stämmobeslut (se 7 kap. 50 – 52 §§ aktiebolagslagen 2005:551 och 7 kap. 17 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar). Huvudregeln är att en klandertalan mot sådana beslut måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet. I vissa fall, t.ex. när kallelse till stämman inte skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller väsentligen har eftersatts, får talan väckas senare. Ett stämmobesluts ogiltighet kan dock inte göras gällande hur länge som helst och en längre tids passivitet kan innebära att möjligheten att föra talan mot beslutet försvinner.
Tidsfristen på tre månader som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar har inte ansetts kunna tillämpas även när det kommer till ideella föreningar. Enligt hovrätten bör en längre tids underlåtenhet att klandra ett årsmötesbeslut i en ideell förening dock kunna medföra att möjligheten till klandertalan går förlorad. Hovrätten konstaterar vidare att medlemmarna har haft kännedom om årsmötet i vart fall sedan den 19 mars 2005. De måste således redan vid den tidpunkten ha haft möjlighet att ta reda på vilka beslut som hade fattats vid årsmötet. Något skäl till varför klandertalan inte väckts förrän efter mer än sex år efter årsmötet har inte framförts. Enligt hovrättens mening måste en passivitet under en så lång tid leda till att rätten att klandra årsmötesbesluten har gått förlorad. Hovrätten avslog därmed talan.

Slutsatsen av rättsfallet RH 2012: 33 är alltså att medlem i en ideell förening inte, efter att ha fått kännedom om beslut fattat på stämma, kan vänta så lång tid som sex år med att klandra beslutet.

Göteborg, 2016-04-06

Publikationer

Personaloptioner i startups – så lägger du grunden

En tydlig trend bland startups är att bolagen tidigt vill erbjuda personaloptioner till anställda. Det gäller dock att vara eftert ...

Läs mer

Ditt företag kan få 200 miljoner kr i böter för att inte följa nya PUL

Fick jag din uppmärksamhet? Det kan man faktiskt säga är syftet med både rubriken och den EU-förordning (EU-lag) som förkortas GDP ...

Läs mer

Ny EU-förordning stärker skyddet av personuppgifter

Den 25 maj 2018 kommer en ny EU-förordning om dataskydd att ersätta den svenska personuppgiftslagen. Företag som bryter mot EU:s n ...

Läs mer

Omfattas offentliga medel i välfärdstjänster av äganderätts- och egendomsskyddet?

Utredningen ”Ordning och reda i välfärden”[1] har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av priv ...

Läs mer

S.k. processkommissionärs skyldighet att ställa säkerhet för stämning i Sverige (NJA 2016 s. 587)

Om den som väcker talan vid svensk domstol saknar hemvist i Sverige föreligger en skyldighet att enligt en lag från 1980 ställa sä ...

Läs mer

Ny praxis från Högsta domstolen

Räcker 888 kr på ett bankkonto i en svensk bank för att svensk domstol ska vara behörig att döma i en tvist mellan en svensk bank ...

Läs mer
Fler publikationer