Vad händer med en nyttjanderätt vid avstyckning eller klyvning av fastighet?

I jordabalken 7 kap. 27 § regleras vad som gäller för nyttjanderätter vid delning av en fastighet. Delning av fastighet kan ske genom avstyckning eller klyvning. I den angivna bestämmelsen stipuleras att en nyttjanderätt såsom en hyresrätt eller arrenderätt, som berör både stamfastigheten och styckningslotten, fortsätter att gälla i varje fastighet efter avstyckning eller klyvning av stam-fastigheten. Att nyttjanderätten gäller även i styckningslotten efter delning skapar en speciell situation för det fall att det är olika ägare till stamfastigheten respektive styckningslotten. Nyttjanderättshavaren får då ytterligare en motpart i nyttjanderättsavtalet. Det ska påpekas att om ingen del av nyttjanderätten är lokaliserad på fastighetsdelen som avstyckas så kvarstår nyttjanderätten oförändrad i stamfastigheten och kommer inte till någon del att belasta styckningslotten.

Vad får det då för konsekvenser för fastigheternas ägare att rättigheten gäller både i stam-fastigheten och styckningslotten? För det fall rättighetsavtalet ska sägas upp eller talan ska väckas mot rättighetshavaren så måste båda fastighetsägarna agera gemensamt – det råder så kallad nödvändig processgemenskap mellan dem. Detta innebär bland annat att om endast en av fastighetsägarna väcker talan mot rättighetshavaren kan tingsrätten inte ta upp målet till prövning. Vidare måste fastighetsägarna gemensamt säga upp avtalet när villkoren ska ändras eller avflyttning ske. På samma sätt ska rättighets-havaren, om denne vill ändra villkoren eller bringa avtalet att upphöra, företa uppsägning mot båda fastigheternas ägare.

Frågan om nödvändig processgemenskap vid delning av fastighet och fastighetsreglering har belysts i rättsfallet NJA 2000 s. 10.

Advokat Kristina Andersson, Göteborg, 2016-02-09