3:12-utredningen har nu kommit med sitt betänkande (3:12-reglerna anger hur utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag ska beskattas). Utredningen, som tillsattes av den förra regeringen, fick i uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Reglerna missgynnar generationsskiften och försäljningar till närstående. Detta föreslås nu rättas till så att beskattningen blir likformig oavsett vem försäljning sker till. Efter regeringsskiftet fick utredningen tilläggsdirektiv, som innebar att utredningen också skulle se över reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling och en utgångspunkt för uppdraget blev därmed att förslagen ska medföra ökade skatteintäkter.
Föreslagna förändringar verkar kanske inte så dramatiska vid en hastig översyn, men de beräknas ge ökade skatteintäkter på 4,8 miljarder kr. De innebär alltså en relativt kraftig skatteskärpning och de som kanske främst drabbas är ägarna till mindre och nystartade/växande företag. Det är tveksamt om ändringarna sammantaget minskar komplexiteten i de mycket krångliga reglerna men de bidrar till ett mer likformigt system med en mer neutral beskattning.
I korthet något om föreslagna förändringar. Som det är idag får varje ägare som träffas av bestämmelserna årligen beräkna ett lågbeskattat utdelningsutrymme, gränsbelopp. Skatten på utdelning (eller kapitalvinst) som motsvarar gränsbelopp är 20 %. Betydande gränsbelopp uppkommer idag i många fall till följd av att ett lönebaserat utrymme kan användas. Det lönebaserade utrymmet kan enkelt sägas motsvara hälften av lönekostnaderna. Denna nivå är nu tänkt att ersättas av en trappa med tre skikt som ganska kraftigt kommer att reducera det lönebaserade utrymmet. Som krav för att få beräkna lönebaserat utrymme gäller att delägaren (eller närstående) måste ha tagit ut egen lön på viss nivå. Denna nivå föreslås höjd. Beräkningarna ifråga individualiseras, vilket ytterligare krymper utrymmet.
För mindre företag (med få anställda) finns det en förenklingsregel. Enligt denna kan gränsbelopp beräknas schablonmässigt till 2,75 inkomstbasbelopp (= 163 075 kr (2016)). Nivån föreslås sänkt till 1,75 inkomstbasbelopp (= 103 775 (2016)). Vidare förslås en begänsning på så sätt att en ägare som använder förenklingsregeln i ett företag får inte beräkna gränsbelopp för aktier i andra företag. Är man delägare i flera bolag får man med andra ord antingen beräkna gränsbelopp enligt huvudregeln i alla eller använda förenklingsregeln i ett och avstå från att beräkna gränsbelopp i övriga.
3:12-reglerna har tillkommit för att förhindra omvandling av det som kan anses som förvärvsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna har m.a.o. till syfte att säkerställa viss beskattning i inkomstslaget tjänst. Det finns dock tak för denna tjänstebeskattning. Taket är olika utformat beroende på om det är fråga om kapitalvinst eller utdelning. Nu föreslås att taket ska vara 100 inkomstbasbelopp för beskattningsåret oavsett om det är fråga om utdelning eller kapitalvinst.
Ägare till fåmansföretag beräknar alltså årligen ett gränsbelopp. Utnyttjas inte det beräknade utrymmet får det sparas till senare år och det får också uppräknas. Dessa regler förändras inte.
När det gäller skatteuttaget blir, som framgått, utdelning eller kapitalvinst motsvarande gränsbelopp beskattad med 20 %. Utdelning eller kapitalvinst därutöver blir upp till ett tak (90 ibb resp. 100 ibb) beskattad som tjänst. Är utdelningen eller kapitalvinsten ännu större beskattas överskjutande del i kapital med 30 %. Nu föreslås nivåerna på skatteuttaget ändras. Såväl den kapitalbeskattning som avser gränsbelopp som den som träffar det som överstiger tak kommer att beskattas med 25 % (dvs. samma skattesats som gäller för onoterade aktier som inte träffas av 3:12-reglerna). Förslaget ger en mer neutral beskattning men innebär samtidigt en omedelbar och ganska kraftig skärpning av beskattningen av gränsbelopp. Det risktagande som en aktiv fåmansföretagare kan sägas ikläda sig får inte längre någon kompensation genom skatteuttaget. Skattehöjningen kan också komma att före ikraftträdandet föranleda stora utdelningar motsvarande hela eller delar av sparade gränsbelopp.
För att förhindra den inkomstomvandling som uppmärksammades hos större konsult-, advokat- och revisionsbolag, infördes 2014 ett krav på en minsta ägarandel om 4 % av kapitalet. Denna kapitalunderlagsregel, som varit starkt kritiserad (bl.a för att ge tröskeleffekter), tas bort. Sänkningen av nivåerna för lönebaserat utrymme i kombination med förändringen av lönekrav och en individualiserad beräkning minskar möjligheterna till inkomstomvandling i sådan omfattning att kravet bedöms onödigt.
Föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Hans Danielsson, Glimstedt Jönköping