Emelie Lennartsson har under vårterminen haft uppsatspraktik hos Advokatfirman Glimstedt, med Jakob Nortoft som handledare. Nedan följer en sammanfattning av Emelies examensuppsats.
Sommaren 2014 publicerade EU-kommissionen ett förslag i syfte att utvidga koncentrationsförordningens tillämpningsområde. Syftet är att utvidga anmälningsplikten för företagskoncentrationer. Om förslaget träder ikraft kommer det att begränsa företags incitament och möjlighet att handla med aktier.
Den nuvarande koncentrationsförordningen gör det möjligt för EU-kommissionen att granska aktieförvärv och förbjuda dem. I det fall ett förvärv slutförs kan kommissionen även i efterhand besluta att det ska återgå. För att förordningen ska vara tillämplig krävs dock att förvärven omfattar företag med en hög omsättning på den europeiska marknaden.
För att förordningen ska vara tillämplig måste transaktionen även leda till att förvärvaren får kontroll över bolaget. Detta skifte av kontroll uppstår vanligtvis genom att förvärvaren köper mer än 50 % av aktierna och med det får majoriteten av rösterna på bolagstämman. Det finns dock även exempel där förvärvaren får kontroll genom att ta över en minoritetsaktiepost.
Kommissionens förslag innebär att förordningens tillämpningsområde ska utökas till att omfatta aktieförvärv som ger upphov till en ”competitvely significant link” mellan förvärvaren och det köpta bolaget. Kommissionen har dock inte gjort en tillfredställande definition av begreppet ”competitvely significant link” i sitt förslag och det framstår som mycket oklart vilka förvärv som kan komma att omfattas av förordningen.
Den bakomliggande orsaken till kommissionens förslag är framförallt ekonomiska teorier som visar att aktieförvärv kan ha negativa effekter på konkurrensen, trots att de inte innebär att förvärvaren får kontroll över bolaget. När de små effekter som kan konstateras ställs mot syftet med EU:s konkurrensrätt och koncentrationsförordningen, är de dock inte tillräckligt omfattande för att motivera att dessa transaktioner ska omfattas av förordningen. Således är kommissionens föreslagna ändringar inte motiverade med hänsyn till syftet med EU:s konkurrensrätt och förordningen.
Vidare är kommissionens förslag inte kompatibelt med det rättssystem som utgör EU:s konkurrensrätt. Kommissionen har en omfattande praxis rörande bedömningen huruvida en transaktion innebär ett skifte av kontroll. Denna praxis har inte iakttagits i förslaget. De föreslagna ändringarna är inte heller i enlighet med den gällande regleringen av joint ventures, vilket gör att de olika transaktionerna regleras helt olika, trots att de kan ge upphov till liknande konkurrensbegränsande effekter.
Den främsta anledningen till att kritisera kommissionens förslag är dock att ändringarna kommer att belasta företagen med omfattande utrednings- och kontrollåtgärder. Det faktum att definitionen av en ”competitvely significant link” är mycket oklar kommer att resultera i ett osäkert rättsläge för de företag som omfattas av förordningen. Förslaget innebär att företag själva ska göra den initiala bedömningen av huruvida ett förvärv kommer att leda till någon ”competively significant link” och i så fall anmäla förvärvet till kommissionen. För att undvika att kommissionen i ett senare skede beslutar att transaktionen ska gå åter, kommer företag sannolikt anmäla transaktioner trots att de inte har någon negativ effekt på konkurrensen. Förslaget kommer därför att öka transaktionskostnader och det kan även komma att begränsa företags benägenhet att handla med aktier.
Det finns således en risk att konkurrensen och den fria marknaden kan komma att begränsas på grund av kommissionens förslag. Förslaget är därför långt ifrån optimalt och det finns flertal anledningar att revidera det.
Emelie Lennartsson, Göteborg, 2015-06-25