Ett mål i Hovrätten för Västra Sverige rörde en takentreprenad där entreprenören underlät att anordna en provisorisk vattenavledning då han plockat bort en övre stuprörsdel då bygg-ställningarna restes. Detta fick till följd att regnvatten från taket fick rinna fritt efter byggnadens fasad under flera månader, på den plats där stupröret var placerat. En av frågorna i målet var om det i sig är en sakskada att den tjocka tegelväggen blivit så fuktig av regnvattnet att den relativa fukthalten uppgick till 95‑98% några cm in i tegelväggens insida.
I denna fråga uttalade sig två sakkunniga vittnen, vilka var helt överens om att fukt aldrig kan vara någon skada i sig men att fukt däremot kan ge upphov till skador av olika slag, såsom sprickbildning, missfärgningar, formförändringar och mikrobiell tillväxt. Är detta uttalade korrekt? Vaksamhet är ofta påkallad vid kategoriska påståenden som gör anspråk på att vara generella sanningar. Verkligheten är sällan svart eller vit, inte minst gäller ju detta inom juridiken.
I avgörandet NJA 1996 s. 68 förklarade Högsta domstolen att frågan om en sakskada inträffat inte bara beror på om en fysisk förändring av egendomen skett. HD menade att man även ska ta hänsyn till om egendomen försämrats genom att dess funktion förlorats eller blivit nedsatt.
I NJA 2004 s. 566 gick HD ytterligare en bit i utvidgningen av vad som innefattas i begreppet sakskada. Vid en trafikolycka hade drivmedel läckt ut på vägen. Vägen hade emellertid inte undergått någon direkt fysisk förändring och dess funktion var fortfarande intakt. Om drivmedel eller andra oljeprodukter släpps ut på en väg, konstaterade HD att detta kan innebära att marken blir förorenad och att en sakskada därmed uppkommer. Är däremot ett utsläpp av så begränsad omfattning att det inte förorsakar något egentligt men, eller om de negativa effekterna av utsläppet kan undanröjas genom obetydliga åtgärder, kan enligt HD någon sakskada inte anses ha uppkommit.
Den sanering av vägen som genomförts av Vägverket i det aktuella fallet, var enligt HD jämförbar med en reparation. Om en reparationsåtgärd når upp till en viss nivå avseende art och omfattning ska en sakskada anses ha inträffat.
Om t.ex. en vägg blivit så fuktig att det finns risk för skador på intilliggande material behöver åtgärder vidtas i form av upptorkning. Väggen behöver friläggas från puts, reglar och isolering. Upptorkningen behöver ofta pågå 6-10 veckor. Av redovisad rättspraxis följer med tämligen stor säkerhet att de kostnader som är förenade med dessa arbeten är att se som en kostnad till följd av en sakskada. Fukt kan alltså vara en sakskada, men det krävs att den förorsakar men och att den inte kan undanröjas genom obetydliga åtgärder.
Advokat Stefan Björkegren, Göteborg, 2016-06-08