Riksdagen har antagit regeringens förslag att minsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag från 50 000 kr till 25 000 kr. Ändringen kommer att träda i kraft den 1 januari 2020.
Regeringens tanke med förändringen är göra det enklare att starta och driva bolag, vilket i sin tur ska leda till fler arbeten.
För att kunna starta ett aktiebolag krävs idag att aktiebolaget sätter av minst 50 000 kr i aktiekapital (minimiregeln). Detta värde ska finnas tillgängligt i bolaget och redovisas i dess balansräkning under eget kapital. Det registrerade aktiekapitalet spelar stor roll vid bedömningen av t.ex. en överföring från bolaget är laglig eller om bolaget är likvidationspliktigt, två funktioner som syftar till att skydda bolagets fordringsägare. Att borgenärer har ett tillräckligt gott skydd i förhållande till aktiebolag är en viktig del av samhällsekonomin, eftersom det uppmuntrar investeringar och därmed leder till ett starkare näringsliv.
Tanken med minimiregeln har även varit att den ska fungera som en seriositetsspärr. De som vill använda ett bolag för brottslig verksamhet ska avskräckas av att behöva sätta av ett större belopp som aktiekapital. Den som inte har rent mjöl i påsen kan dock idag köpa ett befintligt aktiebolag för lågt belopp och därmed komma runt frågan om aktiekapitalet.
Minskningen av aktiekapitalet kommer förmodligen innebära en positiv förändring för mindre tjänsteföretag som oftast inte har behov av att äga tillgångar till ett värde om 50 000 kr. Sänkningen leder dock också till att reglerna om tvångslikvidation kan komma att aktualiseras i ett tidigare skede. I ett bolag med 25 000 kr i registrerat aktiekapital blir frågan om tvångslikvidation aktuell redan när bolaget uppvisar ett underskott om 12 500 kr. Detta innebär att bolagets styrelse måste vara mer uppmärksam och nära följa bolagets finansiella utveckling för att kunna upptäcka eventuell kapitalbrist i tid.
Förslaget har även väckt frågan om aktiekapitalet tappat sin funktion som borgenärsskydd. Idag kräver många låneinstitut att entreprenörer lämnar säkerhet i form av t.ex. personlig borgen eftersom aktiekapitalet och aktiebolagslagens regler inte anses ge ett tillräckligt skydd för borgenärer. Frågan är om det inte är befogat med en mer omfattande genomlysning av aktiebolagslagens regler, än vad som föranlett regeringens förslag, för att se till att borgenärsskyddet inte urholkas.
Hela regeringens förslag hittar du här https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/10/prop.-20192021/
Om du har funderingar på hur lagändringen kan påverka dig och ditt bolag, tveka inte att kontakta oss på Glimstedt.