Patent eller företagshemlighet?

nledning

Information är i dagens digitaliserade samhälle en värdeskapande resurs för många företag. Kunskap och information används flitigt i syfte att utveckla produkter, såväl fysiska som digitala, samt för att kunna erbjuda nya innovativa tjänster och lösningar. Information används också för att bygga interna strategier och skapa konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. Vad många kanske inte tänker på är att information, som ibland är företagets viktigaste tillgång med ett stort ekonomiskt värde, kan åtnjuta skydd så som företagshemlighet. En förutsättning är dock att informationen behandlas på korrekt sätt. Detta ger upphov till ett flertal frågeställningar. Vad är egentligen en företagshemlighet? Vilka åtgärder behöver vidtas för att skydd ska uppstå? Är det inte bättre att ansöka om patent för innovativa lösningar?

Denna artikel syftar till att klargöra vad som gäller när det kommer till företagshemligheter samt att översiktligt besvara de ovan nämnda frågeställningarna.

Vad är en företagshemlighet?

Kort kan man säga att i stort sett all konfidentiell information principiellt kan utgöra företagshemligheter. Det kan exempelvis vara information hänförlig till drift, produktion eller utvecklingsarbete. Informationen kan vara av teknisk, kommersiell eller administrativ art och behöver inte vara dokumenterad i någon särskild form. Det innebär att enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte dokumenterats, också kan utgöra en företagshemlighet. Några exempel på vanligt förekommande företagshemligheter är försäljningsmetoder, kundprofiler, marknadsföringsstrategier, kundregister och tillverkningsprocesser. Även källkod och algoritmer är numera typfall av företagshemligheter, inte minst kan Googles sökmotoralgoritm nämnas som exempel.

Hur uppstår skydd?

För att skydd ska uppstå så krävs det att innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig. Skyddet uppstår alltså inte automatiskt som är fallet med upphovsrätt. Rimliga åtgärder måste givetvis sättas i kontext till vilken typ av information det är fråga om och i förhållande till de rutiner som gäller för respektive företag. Några exempel på åtgärder kan vara begränsad åtkomst till vissa filer på en server, passerkortssystem, utbildning kring företagshemligheter, upprättande av interna policys och sekretessavtal.

Hemlighålla eller patentera?

Inte sällan kan ett dilemma uppstå för vilket skydd som ur ett strategiskt perspektiv är att föredra framför det andra. Givetvis har både patent och företagshemligheter sina för- och nackdelar som immaterialrättsliga skyddsmekanismer.

Fördelar med patent:

Ett patent kan utnyttjas öppet utan att rättsinnehavaren behöver känna oro för att information hänförlig till uppfinningen blir röjd efter det att patentansökan blivit publicerad. Rättsinnehavaren till ett patent får i utbyte mot att kunskap offentliggörs i en patentansökan ensamrätt till uppfinningen i tjugo år. Givetvis gäller det motsatta för företagshemligheter som helt tappar sitt värde när information blir röjd.

En annan fördel med patent är att vissa uppfinningar helt enkelt inte kan användas i hemlighet. Detta gäller i många fall för uppfinningar för vilka produktpatent söks för. Det är inte ovanligt att konkurrenter tar isär produkter för att undersöka hur de fungerar och därefter tillverka kopior med samma funktionalitet. Förfarandet brukar inom patenträtten benämnas som ”reverse engineering”. Finns det ett giltigt patent kan rättsinnehavaren förhindra att andra tillverkar, säljer och marknadsför sådana kopior. På grund av detta är det vanligare att tillverkningsprocesser och metoder för att framställa produkter på ett adekvat sätt kan åtnjuta skydd som företagshemligheter snarare än själva slutprodukten i sig.

Fördelar med företagshemligheter:

En klar fördel med företagshemligheter är att det inte finns någon yttre tidsgräns för skyddets giltighet. För patent är skyddstiden som nämnt tjugo år. En företagshemlighet innehar skydd så länge informationen hemlighålls. Det finns inte heller något krav på aktivt användande av informationen som hålls hemlig. För patent så kan rättsinnehavaren bli tvungen att ge ifrån sig en tvångslicens om den patenterade uppfinningen inte används.

En annan fördel vad gäller företagshemligheter är så mycket mer faller inom ramen för vad som kan utgöra en företagshemlighet. Definition för företagshemligheter är således betydligt bredare än vad som gäller för patent. Det innebär att näringsidkare som har en tydlig rutin och policy för hantering av konfidentiell information i större utsträckning kan skräddarsy sitt immateriella skyddsomfång.

En annan aspekt som också bör lyftas fram i sammanhanget är den kostnad som är hänförlig till registrering och upprätthållande av patent. Att söka patent i flera jurisdiktioner gör det givetvis ännu mer kostsamt och för att dra nytta av den ensamrätt som följer av ett patent så krävs kontinuerlig omvärldsbevakning. Detta bör och ställas i proportion till att den ekonomiska kapaciteten skiljer sig avsevärt mellan företag. Stora och etablerade företag har naturligtvis i större omfattning möjlighet att bygga upp och upprätthålla en patentportfölj än vad start-ups och medelstora bolag har. Slutligen ska det också nämnas att skyddet för företagshemligheter uppstår betydligt snabbare och utan den handläggningstid som ett patent kräver. Genomsnittstiden för ett slutligt beslut vad gäller patent är cirka två år i Sverige.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att företagshemligheter är ett viktigt immaterialrättsligt instrument som har flera fördelar gentemot det alternativa skyddet som följer av ett patent. Vi är vana vid immaterialrättsliga frågeställningar och överväganden. Har du några funderingar så är du varmt välkommen att höra av dig till oss!