Vad kom vi egentligen överens om?
Vad är ett avtal?
Vi ingår avtal varje dag. Men vi tänker inte på det.
Du köper någonting i en butik eller på nätet. Även om vi inte använder ordet ”avtal” är det just vad vi gör. Ingår ett avtal. Butiken säljer en vara och du köper den.
Ett avtal kan gälla allt mellan himmel och jord. Allt från att handla en tröja i klädbutiken till att leasa ett Airbus-flygplan. Eller ingå ett anställningsavtal när du fått ett nytt jobb. Det är ett underförstått avtal när du går till tandläkaren eller anlitar en byggkonsult till ditt hus. Även inom familjerätten ingår man avtal. T.ex. när man gifter sig.
Offert eller förfrågan?
Hur fungerar det i näringslivet?
Oftast är avtalet muntligt. En del tycker att förr var ett handslag tillräckligt för att man var överens. Nu är det inte så säger de.
Idag mailar vi mer än vi ringer. Man kan utgå från att det skrivna vinner mark när det gäller att ingå avtal. Om företag har ett löpande samarbete brukar de utväxla sådana här handlingar.
- Först kommer en förfrågan, offert eller prislista från ena parten.
- Motparten svarar med en beställning, bekräftelse eller order.
De tre uttrycken på varje punkt betyder samma sak. På juridiskt språk kallas det ”anbud” och ”accept”. Ingen använder de orden mer än jurister.
Förhandlingen
I vardagslivet kan man råka ut för de mest förargliga missförstånd även om man tycker att man varit säker på vad man kommit överens om. En så enkel sak som att bestämma plats eller tid för ett möte kan innebära att man ”talat förbi” varandra. Så står båda på olika platser och väntar på varandra.
Vid förhandlingar i näringslivet är det naturligtvis samma sak, att parterna kan uppfatta saker olika. Det kan bero på att man är inriktad på olika saker. Man kanske vill höra det som motparten egentligen inte säger uttryckligen. Då tror man att man är överens fast den andra parten uppfattar saken på ett annat sätt. Vissa frågor är så känsliga att de kanske inte lyfts upp på bordet tillräckligt tydligt. Man kan tycka att det var skönt att den heta potatisen är avhandlad. Istället kanske parterna har planterat en kommande konflikt genom att inte behandla den känsliga frågan grundligt.
Om det finns ett skriftligt avtal gäller det förstås som bevis. Det skriftliga är starkt. Blir det en rättegång har skriftliga handlingar stor betydelse. Därför är det klokt att dokumentera uppgifter och ge motparten tillfälle att protestera mot din version. Typfallet är att man kommit överens om någonting där man känner att ”det här kan nog blir tjafs framöver”. Då kan ett mail med en bekräftelse hur man uppfattat läget ha stor betydelse i en kommande tvist.
Kan man avbryta pågående förhandlingar utan vidare?
En fråga är om man kan avbryta en pågående förhandling när man nästan kommit överens? I företagsvärlden kan det vara fråga om avtal mellan stora företag där många anställda arbetat länge med frågorna. Svaret är att det kan man. Man kan inte bli bunden till hälften utan antingen är man bunden eller inte.
Standaravtal
Inom industrin har det tagits fram s.k. standardavtal. Där är ”finstilta” kontrakt som parterna hänvisar till i samband med att man blir överens om en affär. De mer kända avtalen används av nästan alla i respektive bransch. Ett exempel är AB 04 som gäller för byggsektorn.
Företagare talar inte om standardavtalen. Istället brukar det finnas en hänvisning till dem i en offert eller i en beställning. Det är viktigt att de nämns redan i samband med att parterna ingår avtalet. Det räcker inte att hänvisa till dem i en faktura. Då är det för sent. Avtalet är ju redan ingånget.
Advokat Johan Lövrup, Alingsås, 2016-09-16