Hur fungerar och genomförs en konkurs?

Om ett företag inte kan betala sina skulder och oförmågan inte endast är tillfällig är företaget på obestånd. Det är då möjligt att – t ex för någon som har ett krav mot bolaget – ansöka om att företaget ska försättas i konkurs. En konkurs innebär att ett företag avvecklas genom att företagets alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulder.

Informationen i denna artikel är endast avsedd som allmän vägledning och utgör inte juridisk rådgivning.

Den som gått i konkurs kallas för konkursgäldenär och den som har ett krav i konkursen kallas för borgenär. Om ett bolag försätts i konkurs tar en konkursförvaltare hand om företagets tillgångar för att betala av företagets skulder. De tillgångar vars förvaltning övertas av konkursförvaltaren benämns konkursbo.

1. Hur genomförs en konkurs?

Under en konkurs säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system reglerat i förmånsrättslagen (1970:979). Detta görs så långt pengarna räcker sedan kostnaderna för konkursen betalats.

Tingsrätten kan besluta att bevakningsförfarande ska äga rum. I så fall måste borgenärerna anmäla (bevaka) sina fordringar hos tingsrätten, vilket de annars inte behöver göra. Om tingsrätten beslutar om bevakningsförfarande kungörs det bland annat i vissa dagstidningar. I kungörelsen anges också när bevakningarna senast bör göras.

I kungörelsen anges också när bevakningarna senast bör göras. Alla borgenärer som förvaltaren känner till blir underrättade om saken. De skulder som inte blir betalda i konkursen står kvar. Detta har emellertid praktisk betydelse bara när det är privatpersoner som satts i konkurs. Juridiska personer anses i regel upplösta när konkursen avslutas.

I samband med konkursbeslutet utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren ska bland annat vidta följande åtgärder:

• Ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet)
• Upprätta förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning)
• Upprätta så kallad förvaltarberättelse, där förvaltaren bland annat ska behandla orsakerna till konkursen
• Sälja tillgångarna
• Betala ut behållningen i boet till borgenärerna

2. Gäldenärens rättigheter och skyldigheter

Du har som gäldenär rätt att för egen del behålla viss egendom som du behöver för ditt eller din familjs personliga bruk, till exempel kläder och möbler, eller föremål som har ett stort personligt värde, till exempel vigselring, medaljer eller idrottspriser. Om gäldenären inte kan försörja sig och sin familj på annat sätt ska konkursboet betala nödvändigt underhåll. Det gäller i regel dock längst en månad från själva konkursbeslutet. Du har också rätt att behålla arbetsinkomster som var innestående vid konkursbeslutet eller som tillfaller dig därefter. Undantaget från detta är dock den del av inkomsten som uppenbart överstiger vad som behövs för gäldenärens och familjens underhåll eller annan underhållsskyldighet som du som gäldenär kan ha.

Förvaltaren avgör vilken egendom och hur mycket pengar som en gäldenär får behålla. Är gäldenären inte nöjd kan denne föra frågan vidare till tillsynsmyndigheten. När du inställer dig hos förvaltaren eller på tingsrätten har du rätt till ersättning för resa och uppehälle, men bara om det finns behov av det. Ersättningen bestäms av rätten, om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Ersättningen betalas av konkursboet.

En gäldenär är skyldig att:

• Hålla sig anträffbar för förvaltaren och tala om för förvaltaren var han vistas om han byter vistelseort
• Lämna de upplysningar av betydelse som begärs för konkursutredningen
• Vara närvarande när förvaltaren upprättar bouppteckningen
• På begäran av förvaltaren avlägga bouppteckningsed inför rätten
• Inhämta tingsrättens tillstånd för att resa utomlands innan eden avlagts

Om gäldenären inte uppfyller sina skyldigheter eller om det finns risk för att de inte kommer efterlevas kan tingsrätten fatta en rad beslut som inskränker gäldenärens frihet. Därför är det mycket viktigt att vara medveten om vad dina skyldigheter är.

Tingsrättens beslut kan innehålla en eller flera av följande:

• Gäldenären ska lämna ifrån sig sitt pass
• Pass får inte utfärdas för gäldenären
• Förbudet att resa utomlands ska gälla även sedan eden avlagts
• Gäldenären får inte lämna sin bostadsort
• Polismyndigheten ska hämta gäldenären
• Gäldenären ska häktas

3. Viktiga begränsningar i en gäldenärs ekonomiska handlingsfrihet

När ett konkursbeslut har fattats får du som gäldenär inte råda över egendom som hör till konkursboet tills konkursen har avslutats. Gäldenären får alltså inte sälja eller ge bort egendom som hör till konkursboet och får inte heller betala skulder med pengar hämtade ur boet. Utöver det så får du inte ingå förbindelser som kan

åberopas mot konkursboet – du får alltså inte sätta dig i skuld eller ingå andra avtal av ekonomisk natur. Sådana åtgärder blir ogiltiga eller faktiskt straffbara. Gäldenären får inte heller yrkesmässigt driva rörelse, med undantag för jordbruk och skogsbruk. Om du som gäldenär ändå gör det kan du dömas till böter. När konkursen har avslutats så återfår gäldenären sin ekonomiska handlingsfrihet.

4. Särskilda regler för juridiska personer

Med juridiska personer menas bolag, föreningar och liknande sammanslutningar. Hit räknas även dödsbon. När en juridisk person har satts i konkurs gäller mycket av vad som sagts ovan om gäldenären också den juridiska personens ställföreträdare. Däremot innebär den juridiska personens konkurs inte någon begränsning för ställföreträdarens egna ekonomiska handlingsfrihet.

Följande personer är i regel ställföreträdare under en konkurs:

Av de rättigheter som en gäldenär har enligt ovan har en ställföreträdare bara rätt till eventuell ersättning för inställelse. För dödsbodelägare gäller dock gynnsammare regler. Varje ställföreträdare har alla de skyldigheter som anges för gäldenärer ovan. Om det finns flera ställföreträdare behöver bouppteckningsed emellertid inte avläggas av den vars edgång förvaltaren anser vara utan betydelse för boutredningen. Minst en ställföreträdare måste dock i regel avlägga ed. Den som har underrättats om att han inte behöver avlägga ed är oförhindrad att resa utomlands.

5. Konkursens avslutande

En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer hur utdelning ska ske i konkursen eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslut om avskrivning av konkursen vinner laga kraft. Detta sker tre veckor efter dagen för avskrivningsbeslutet om det inte överklagas.

6. Klander av förvaltarens slutredovisning

I samband med att konkursen avslutas lämnar förvaltaren en slutredovisning till tillsynsmyndigheten och en kopia av den till tingsrätten. På båda ställen finns slutredovisningen sedan tillgänglig för alla som vill ta del av den. En överklagan av den här redovisningen kallas för klander.

Slutredovisningen får klandras av både tillsynsmyndigheten och gäldenären. Även en borgenär vars rätt kan vara beroende av redovisningen har rätt att klandra. Den som vill klandra slutredovisningen ska ge in en stämningsansökan, alltså väcka talan, mot förvaltaren till den tingsrätt som har handlagt konkursen.

Talan om klander måste väckas inom tre månader. Har utdelning skett anges sista dagen för klandertalan i den kungörelse om utdelningsförslaget och slutredovisningen som har införts i tidningarna. Om konkursen har avskrivits räknas tiden från den dag då kopian av slutredovisningen inkom i tingsrätten.

Om gäldenären eller en borgenär vill föra talan mot förvaltaren om skadestånd måste de i regel göra detta genom klander av slutredovisningen, alltså inom tremånadersfristen.