I ett nytt betänkande (SOU 2025:91) föreslås nya regler om arv och testamenten. Uppdraget för utredningen i fråga har varit att anpassa reglerna till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag samt att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs-och testamentsrätt.
Föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027 och de avser i huvudsak följande frågor.
Arvsrätt för kusiner
I uppdraget har bl.a. ingått att ta ställning till frågan om en arvsrätt för kusiner. Sådan rätt fanns fram till 1928. När den då avskaffades bildades Allmänna arvsfonden för att ta emot arv när arvingar och testamentstagare saknades. Bl.a. i samband med kritik mot Allmänna arvsfonden har frågan väckts om arvsrätt för kusiner och mer avlägsna släktingar bör återinföras.
Enligt utredningen bör den legala arvsrätten inte utvidgas. Som skäl anges att det inte finns belägg för att det stämmer bättre överens med arvlåtarens vilja att arvet tillfaller en kusin framför Allmänna arvsfonden. Vidare att det blir svårare att genomföra släktutredningar. Andelen av de som avlider och som är födda utomlands kan förväntas öka vilket kan medföra betydande problem att identifiera deras kusiner och också att hitta alla dödsbodelägare. Det uppkommer sannolikt åtskilliga praktiska problem som resulterar i merarbete och ökade kostnader för dödsboet. En ändring kommer också få stor påverkan på det civila samhällets organisationer, eftersom medlen till Allmänna arvsfonden och ideella organisationer kommer att minska. Mot denna bakgrund anser utredningen att det inte finns anledning att föreslå en ändring av den legala arvsrätten.
Skyddet för efterlevande sambo
Utredningen har också haft att ta ställning till om skyddet för efterlevande sambo bör stärkas. En efterlevande sambo, som inte har någon arvsrätt, kan behöva sälja den gemensamma bostaden eller bohaget för att lösa ut barnens rätt till laglott.
Skyddet bör stärkas på så sätt att gemensamma barn (och också bröstarvinge till enbart den avlidne sambon) ges möjlighet att avstå sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande sambon. Barn till sambor försätts då i samma situation som barn till makar och får en rätt till efterarv. Efterlevande sambon får egendomen med fri förfoganderätt.
Sambor ges också en ökad möjlighet att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente.
Begränsning av laglotten i vissa fall
Arvlåtaren föreslås få möjlighet att begränsa en bröstarvinges rätt till laglott om denne är dömd för uppsåtligt brott som inneburit en allvarlig kränkning mot arvlåtarens person och har ett straffminimum på fängelse i ett år. Även brott mot närstående till arvlåtaren ska kunna medföra en begränsning av laglotten.
Ett testamentsregister i offentlig regi
Det förekommer att testamenten av olika anledningar inte kommer fram vid dödsfall eller förfalskas. Det har därför vid flera tillfällen framförts önskemål om ett testamentsregister utan att detta lett till något resultat. Många av EU:s medlemsstater har någon typ av testamentsregister i offentlig regi och det förvånar många när testamente upprättas att Sverige inte har det.
Utredningen föreslår nu ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi som ska innehålla en bestyrkt kopia av det fysiska testamentet samt uppgifter av betydelse för att identifiera testator och testamentet. Skatteverket föreslås ansvara för registret och för registrering av testamenten.
Av ansökan om registrering ska framgå var testamentet i original förvaras och vem eller vilka som ska underrättas om testamentet. Registreras ska också uppgifter som testatorn angett och som behövs för att Skatteverket ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Testatorn ska kunna meddela Skatteverket att ett registrerat testamente har återkallats eller på annat sätt ändrats och även kunna registrera ett nytt testamente (i sådana fall ska testatorn få tillfälle att ange om detta kompletterar eller ersätter ett tidigare testamente)
Möjligheten att upprätta ett e-testamente
Utredningen har vidare haft i uppdrag att bedöma om ett testamente ska kunna upprättas digitalt. Detta till följd av att det numera är möjligt att signera olika handlingar med e-legitimation och andra former av elektroniska underskrifter.
En förutsättning för att införa e-testamenten bör enligt utredningen vara att nuvarande formkrav för testamente ska gälla även för den sortens testamente. Det bedöms möjligt att skapa en ordning där dessa formkrav upprätthålls och skyddsintressena bakom dessa tillgodoses. Det föreslås därför att ett testamente får upprättas digitalt i en särskild tjänst som Skatteverket tillhandahåller.
Krav på uppgifter om testamentsvittnen
Det kan uppkomma behov av att utreda ett testamentes giltighet, eftersom det förekommer att testamenten förfalskas eller annars tillkommer på ett otillbörligt sätt. Det är då testamentsvittnena kan tänkas bidra med information. Det händer, såsom regleringen är utformad idag, att vittnet har skrivit under med en underskrift som är oläslig eller enbart består av ett vanligt förekommande namn. Detta kan leda till att vittnet inte kan identifieras eller kontaktas.
Skärpta krav föreslås därför. Vittnen ska skriva ett namnförtydligande och lämna uppgifter om personnummer, yrke och annat av betydelse för att de ska kunna identifieras. Det ska också framgå ort och datum då de bevittnade testamentet.
Ökade möjligheter till nödtestamente
Utredningen har haft att ta ställning till hur reglerna för nödtestamente kan moderniseras. Ett nödtestamente kan enligt dagens regler upprättas antingen muntligt inför två vittnen eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling som inte bevittnas (ett s.k. holografiskt testamente).
Utredningen föreslår att ett förordnande om kvarlåtenskap i annan form än ett muntligt eller holografiskt testamente ska godtas som ett nödtestamente om det på annat sätt tydligt framgår att förordnandet ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Man kan ex.vis tänka sig att ett förordnande som filmats med mobiltelefon eller skrivits med sms eller e-post kan tillerkännas verkan som ett nödtestamente.
Råder det oenighet om det är fråga om ett testamente ska den som vill åberopa att det som upprättats är ett nödtestamente föra talan om den frågan.
Kommentarer
Reglerna om arv och testamente återfinns i ärvdabalken, som är från 1959, men många av dess regler är betydligt äldre än så. Den senaste mer betydande reformen av reglerna gjordes för mer än 30 år sedan. Den tekniska utvecklingen har även därefter varit omfattande. Samhället har förändrats och detta gäller också hur vi lever. De principer som fortfarande gäller har i stor utsträckning sina rötter i en annan samhällsordning. Det är därför välkommet med en anpassning av lagstiftningen till dagens digitala samhälle och också till en modernisering så att arvs- och testamentsrätten blir tydlig och trygg.
Med föreslagna ändringar blir reglerna tydligare, mer rättvisa och också mer anpassade till dagens familjestrukturer.
Artikel av Hans Danielsson