En konkurs kan vara främmande och frågorna om vad som händer vid en konkurs många. I den här artikeln berättar vi vad som händer vid konkurs och vilket förfarande du som ställföreträdare kan vänta dig. Har du funderingar eller frågor är du varmt välkommen att kontakta oss här.
Om ett bolag inte kan betala sina skulder vartefter de förfaller till betalning och denna oförmåga inte endast är tillfällig är bolaget på obestånd och ska efter ansökan försättas i konkurs. Ett bolag kan försättas i konkurs antingen genom en egen ansökan eller genom en ansökan från en borgenär, dvs. någon som bolaget är skyldigt pengar. Det är tingsrätten som fattar beslut om att försätta ett bolag i konkurs. Vid en egen ansökan från bolaget ska tingsrätten fatta beslut om konkurs skyndsamt, i praktiken samma dag. I samband med konkursbeslutet utser tingsrätten också en konkursförvaltare. I konkursansökan är det möjligt att föreslå en konkursförvaltare. Konkursförvaltarens uppgift är i korthet att avveckla bolaget och dess tillgångar på bästa sätt för att därefter fördela eventuellt överskott mellan borgenärerna.
I och med tingsrättens konkursbeslut bildas en ny juridisk person – konkursboet, som inte ska förväxlas med konkursbolaget, dvs. bolaget som har försatts i konkurs. Endast konkursförvaltaren har rätt att företräda konkursboet. Ställföreträdarna, dvs. personerna som var styrelseledamöter i bolagets styrelse vid konkursutbrottet, förlorar sin behörighet att företräda konkursbolaget. Detta innebär att ställföreträdarna t.ex. inte får göra nya inköp, genomföra betalningar eller på annat sätt styra över bolagets verksamhet eller tillgångar. Däremot är ställföreträdarna skyldiga att fullfölja konkursbolagets deklarationsskyldighet för tiden fram till konkursutbrottet och fram till dess att konkursen avslutas. Ställföreträdarna har också en skyldighet enligt lag att besvara konkursförvaltarens frågor om konkursbolaget.
Konkursbeslutet innebär att bolagets samtliga tillgångar inte längre tillhör bolaget utan ingår i konkursboet och snarast ska omhändertas av konkursförvaltaren. Även bolagets räkenskapsinformation omhändertas av konkursförvaltaren. När tillgångarna har omhändertagits av konkursförvaltaren säljs dessa. Försäljningen sker på den öppna marknaden, ofta genom ett auktionsförfarande till högst bjudande, men även underhandsförsäljning kan förekomma.
I nära anslutning till konkursbeslutet tar konkursförvaltaren eller en konkurshandläggare kontakt med ställföreträdarna för att bl.a. tillsammans gå igenom bolagets verksamhet, tillgångar, skulder m.m.
Om bolaget har anställda vid konkursutbrottet kommer dessa att sägas upp av konkursförvaltaren. De anställdas arbetsskyldighet kvarstår under uppsägningstiden. Anställda som vid konkursutbrottet har krav med anledning av sin anställning, t.ex. krav på obetald lön eller semesterersättning, kan ha rätt till lönegaranti. Det är konkursförvaltaren som utreder om de anställda har rätt till statlig lönegaranti för sina lönefordringar och fattar beslut om lönegaranti. Lönegarantiersättningen betalas dock ut av länsstyrelsen. Från och med februari 2025 ansvarar Skatteverket för utbetalning av lönegaranti.
Konkursförvaltaren ska sammanställa bolagets alla tillgångar och skulder i en konkursbouppteckning. Konkursbouppteckningen innehåller också en sammanställning över räkenskapsmaterialet som har omhändertagits samt om utdelning kan förväntas i konkursen.
Ställföreträdarna är skyldiga att på heder och samvete bekräfta konkursbouppteckningen. Detta sker genom att konkursförvaltaren kallar till ett bouppteckningssammanträde på advokatfirmans kontor. Vid sammanträdet ska ställföreträdarna göra de ändringar och tillägg till konkursbouppteckningen som ställföreträdarna anser att behövs. Även konkursförvaltaren kan göra ändringar och tillägg.
Om någon ställföreträdare uteblir från bouppteckningssammaträde, och konkursförvaltaren anser att ställföreträdaren ska bekräfta bouppteckningen och lämna upplysningar om bolaget, hålls istället ett edgångssammanträde vid tingsrätten.
Inom sex månader efter konkursutbrottet ska konkursförvaltaren upprätta en förvaltarberättelse. Konkursförvaltaren granskar bolagets bokföring och redogör i förvaltarberättelsen för om bolaget har fullgjort sin bokföringsskyldighet, när och varför bolaget blev på obestånd samt om, och i så fall när, bolagets eget kapital till mer än hälften blev förbrukat. Av förvaltarberättelsen framgår även om någon handling kan återvinnas till bolaget, dvs. exempelvis om någon betalning ska återbetalas till konkursboet, samt om bolagets ställföreträdare har gjort sig skyldiga till handlingar som är skadeståndsgrundande enligt reglerna i aktiebolagslagen. Förvaltarberättelsen innehåller också en redogörelse av konkursförvaltarens åtgärder för att avveckla bolaget och boets tillstånd.
Konkursförvaltarens uppgift är som angivits ovan bl.a. att avveckla bolaget och dess tillgångar på bästa sätt för borgenärerna. Det innebär att konkursförvaltaren ska omvandla tillgångarna till likvida medel och driva in eventuella fordringar för att kunna fördela överskottet till borgenärerna. Fördelningen mellan borgenärerna sker enligt en på förhand bestämd ordning som följer av förmånsrättslagen. Ofta inleds ett s.k. bevakningsförfarande i syfte att reda ut vilka borgenärer som är berättigade till utdelning. Vid ett bevakningsförfarande behöver borgenären anmäla den fordran som borgenären vill bevaka. Om konkursförvaltaren och borgenärerna inte är överens om hur stor fordran en borgenär har rätt att bevaka hålls ett förlikningssammanträde vid tingsrätten. När bevakningsförfarandet är avslutat står det klart vilka borgenärer som är berättigade till utdelning. Konkursförvaltaren upprättar då ett utdelningsförslag över hur överskottet ska fördelas mellan borgenärerna. När utdelningsförslaget väl har fastställts av tingsrätten utbetalar konkursförvaltaren medlen och konkursen kan avslutas.